nykär – i två män!

Joe Manganiello & Håkan Hellström

Jag har under slutet av året kärat ner mig lite i inte mindre än två nya män. Ganska ordentligt också.
Till den milda grad att hade jag fortfarande haft mitt flickrum, hade jag tapetserat väggarna med idolbilder och planscher,
men nu får jag snällt behärska mig.

Under åren som gått har jag läst om honom, sett honom på tv oräkneliga gånger, haft vänner som skakat på huvudet åt mig när jag inte förstått
och hört hans karaktäristiska röst genom högtalarna på radion – Håkan Hellström. Allas våran Håkan Hellström.
Hans nya skiva har lovordats nåt helt vansinnigt, men det har ändå inte gjort mig tillräckligt nyfiken.
– Så vad hände då? Hur väcktes då mitt intresse för Håkan?
Jo, det var en ettåring som fick mig att öppna ögon och öron för Håkan. En ettåring. Han älskar Håkan och så gör nu även jag.
Helt fantastiskt att en ettåring kan lära en vuxen nåt så fint.
Har du ingen ettåring i närheten, så sno gärna tipset från mig – jisses vilket album det är!

Och så Joe Manganiello då… eller som jag såg honom första gången och inte kunde slita blicken – Alcide Herveaux.
Joe gör rollen som Alcide i en av mina absoluta favoritserier nånsin, True Blood.
När jag sett serien har jag blivit lika förtjust som jag var i Twin Peaks när det begav sig. Så sjukt bra serie!
Det tog ett tag tills jag fastnade, men då fastnade jag som att jag stod i cement. Nu har jag sett allt som går att se och längtar efter nya avsnitt.
Och att få se mer av Alcide. Kanske ska ta och printa ut den  H Ä R i naturlig storlek, ha ha
Hans roll ger sken av en dröm än så länge, men ni som vet hur True Blood funkar, vet att man aldrig vet vad som händer…
Snygg som synden är han i vilket fall. Pax för frikort!