morgonrutin

återhämtning

Största glädjen i att äntligen få må bra i graviditeten, är att jag kan röra på mig. Promenera, cykla, stavgånga och kunna peta in allt i vardagen.

Jag blev så illa påverkad av att inte kunna ta mig utanför dörren på de där månaderna, min kropp blev rastlös samtidigt som den var medvetslös.
Mitt huvud blev som den brantaste berg och dalbanan, ångest över att dagarna bara passerade förbi, att inte kunna hjälpa till hemma, inte veta
hur jag skulle stå, sitta eller ligga för att må bättre, samtidigt som jag försökte att bara gilla läget och ta mig igenom det.
En pärs som varade i dagar, som blev veckor, som blev månader.

Jag trodde aldrig att det skulle ta slut, men det gjorde det.
Och nu njuter jag trippelt upp. Jag lovar. Jag tar igen förlorad tid.

Min allra bästa stund är när jag pillar in lurarna i öronen, snörar skorna och ger mig ut i morgonluften.
De där första andetagen rusar som vilda lyckliga djur genom kroppen och fyller mig med energi och glädje. Ser du mig då, så ser du utan tvekan
det där leendet som är omöjligt att tvinga bort, det där leendet som inte går att fejka för alla prasslande pengar i världen.

Efter nån minut är jag inne i träningen och kroppen bara rör sig, mitt huvud vandrar iväg ibland och då märker jag knappt att jag rör mig framåt.
Uppkopplad men ändå avkopplad, fantastisk känsla.

Den där timmen, den ger mig kraft för de kommande 23.

.

jacka & linne Röhnisch  |  skor Nike 

.