Flitig värre

Jag har kommit in i en så skön fas där träningen går som på räls.
Det känns inte som att jag behöver planera så mycket, utan det liksom bara händer.
Morgonens träningspass var inget undantag, 40 min och 600 kcal senare.
Som man säger – det är en del av vardagen – det är nog det som hänt.
Rutiner och balans är nog de två tyngsta orden som kan beskriva det bäst.
Sen är det en sak till som gör det enklare – jag har fått koll på vad jag behöver
i träningsväskan och inte – det underlättar en hel del. Nu är det bara att ta den
på axeln på morgonen och bege sig till gymet.
Att allt känns så smidigt gör ju att ursäkten för att inte gå dit liksom inte gör sig rättvisa…