feeling free

Sista dagarna på året och jag känner att jag andas lätt.
Andas och njuter av varje andetag, de är lugna och hyfsat djupa, inte i närheten av den där stressade hamsterpulsen med korta hårda andetag i ständig oro.
Okej, tro nu inte att jag knatar runt som nån slags sengångare som hummar lågt och har tovigt hår ner till arslet, nejdå temperamentet finns där än och det visar sig, och det är skönt att få känna av livet igen. Både det roliga och jobbiga, inte att bara behöva gå runt med betongskor i kvicksand, för helvete vad jobbiga år det varit i det senaste. Urk, men det är som de som levt sig igenom det säger:
-på andra sidan är det en otrolig känsla som väntar.

Och gissa om det var värt fighten, kämpandet och sorgen.
Alla gånger.

Friheten och lugnet, kärleken till livet och stunden.
Inga pengar eller saker spelar någon roll, jag är bara glad idag att jag allt jag har, ja det har jag skapat själv. Jag och min hjälte till son – Moses.
Vårat nya hem, vår trygghet och kärna.
Wow vilken liten stark person han är, vilken ömhet och energi.
Ovärderlig.
Med honom har jag allt jag nånsin önskat mig i livet. Allt.

Så jag andas inte lätt ensam, jag har honom. Vi har varann.
Idag, imorgon, för alltid.

*