little miracle

thank you J 

Vilken resa det var till Stockholm denna gången. Den startade underbart med bus med min lille favorit och sen mysigaste middagen tillsammans
med Tess & Marie – min första glögg, makalösa pepparkaks bollar (recept på dem kommer… my lord!) mat, vin, skratt och Bosse Larsson.
Första kvällen får fem M av fem möjliga. Men sen började det…

Började jobba 06.30 den morgonen så jag gick upp en timme tidigare än det. På jobbet såg jag snön vräka ner över Stockholm och visste redan
vid 07.30 att det skulle bli svårt för mig att komma till Halmstad samma dygn. Det visade sig vara svårt att bara ta mig hem från jobbet…
Jag hade några kilometer kvar hem, dragandes på mina knäppt tunga make up väskor, snön som packades och gjorde hjulen värdelösa,
iskalla vindar och snöyra. Då helt plötsligt ser jag mitt i allt det vita en stor svart taxi med en chaufför som har de snällaste ögon.
Han öppnar dörren, tar mina väskor och säger: -hoppa in och värm dig. Sen kör han mig hem, bär fram mina väskor och vill inte ens ha betalt!
Ingen tvekan – änglar finns ♥

Väl hemma så följde jag uppdateringarna på datorn om jag skulle kunna flyga hem till Halmstad eller ej. Till slut bestämde vi oss för att
köra till Bromma och i korsningen in till flygplatsen stod flygbussen som ett V, kom ingenstans och blockade hela vägen. I samma korsning
står en tung lastbil med släp och har fastnat när han ska korsa korsningen. Kaos. Efter 20 minuter lyckades vi tråckla oss igenom på något
magiskt litet vis och vi kom fram till flygplatsen. Väl där köade jag i 1 timme, fick ta en bussen till Arlanda (!), vänta där och väl fastspänd på
flyget började det snöa igen och vi fick sitta och vänta i sätena i 1 timme före vi lyfte. Så klockan vid kl 03 inatt vred jag om nyckeln i dörren
hemma i Halmstad och störtade i säng. 07 ringde klockan så det var bara att gå upp igen och göra sig klar för dagens första möte.

Tackar bästa June på Beauty Bar för att jag har en så tjusig fransförlängning att jag trots allt ser lite fräsch ut utan smink,
de där fransarna trollar magiskt med ögonen, och gör att jag ser så mycket piggare trots att jag egentligen är helt dödstrött.

.