weekday again

the light of hope

Helgen har varit härlig, och vi har återigen kunna stryka ett par saker från to-do-at-home-listan.
Jag har grundmålat en sista vägg på toaletten, mannen har målat badrumstak och tillsammans har vi svurit några gånger.
Men nu när det är gjort, inga mer svordomar. Nu är känslan fenomenal.

Nu väntar jag allra mest på dörrarna (!!) ja, jo så är det, vi har inga innerdörrar än, förutom den gamla dörren till ena toaletten,
hallå lite privacy kan man väl ändå behöva… ), och på att handfatet till badrummet ska levereras från Italien.
Och några saker till, men de två står just nu högst i kurs på önskelistan.

.

 Idag lider jag med mina nära och kära i Stockholm, jag ryser av att se bilderna från snön som kommit där.
(nu kan väl inte ens du Tess, säga att du är lycklig över snön, även om jag vet att du älskar snö?!)
Kakan och gänget på Morgonpasset startade sändningen med att beskriva sin förtvivlan och hur rånade de kände sig över vädret.
Så trist, när våren ändå visat sig och hoppet om ljuset klivit in med stora steg i livet.

Här blåser det ganska så mycket, men det är soligt och 8° redan på morgonkvisten. Förlåt för saltet i såren, men västkusten levererar en riktigt
trevlig Mars månad hittills. Förmodligen den bästa på 50 år eller nåt sånt skrytigt, om man frågar någon väder historiker.

.

Måndag idag, och ibland har jag turen att min kalender är smart planerad. Idag är en sån dag.
Vi ses på Instagram.

.

 Bilden fotade jag i förra veckan —–>  H Ä R

.