hit ém hard

Sista passet med PT Micke före semestern.
Vi körde utomhus, massa olika övningar, vem kunde tro att det skulle vara så kul att hamra på ett däck?
Eftersom jag är smitaren no 1 när det kommer till träning, gäller det att ”lura” mig till nya saker hela tiden, förvilla mig och att det är kul.
Det här var ett sånt pass, när jag inte hinner tänka utan bara kan köra på.

Efter detta hann jag bara träna tre pass till, sen pajade jag min rygg.
Och nu har det gått en vecka utan träning. Om det stressar mig? Lite.
Men mest saknar jag det. Saknar smaken av endorfiner.

*

Om några veckor så är jag tillbaka på Träningskompaniet.
Varför först om några veckor? Jo, för först ska jag flyga iväg på semester.
På riktigt.

*