collecting

bara vara och njuta i lunchpausen

Inget ont som inte för något gott med sig säger man, och OM det stämmer.
Jag har hittat min ro på ett helt annat sätt, på flera sätt.
Även om det är kaos, så är det en sak jag är stolt över att jag klarar av, och det är att jag lyckas hitta små stunder att samla kraft och slappna av i.

Jag lägger bort mobilen så otroligt mycket mer, som igår när jag och Moses åkte och badade i havet före kvällsmaten.
En stund som jag vanligtvis förevigat med bild, nu finns den inom mig istället och jag känner den mycket starkare.

Hur havet var alldeles klart och stilla, luften varm och kvällssolen som glödde vid trädtopparna.
Moses som höll min hand hela stigen ner till havet och sen tjöt till av lycka varje gång en krabba nappade.
Hur havet omfamnade mig när jag klev nerför stegen och ut i det klara salta vattnet, hur kroppen rös till i välbehag av svalkan.
Fötterna som mjukt landade i sanden och hur ögonen såg, även om jag blundade när jag dök.
Och hur jag dök om och om igen, och insåg att det här är mitt liv. Jag har det i min hand.

Jag var där med Moses, inte med en telefon mellan honom och mig. Jag var där.
Vi gör så mycket mer tillsammans utan att ha den där eviga telefonen nära till hands.
Och jag älskar det. Känner mig så fri.

Tänk att en så liten detalj gör så stor skillnad.

*