stoppa pressarna!
mina allra första egna pioner som jag planterat, har slagit ut!
lavendelgången har också börjat visa musklerna
I dagarna hände det, pionerna blommar, med stora, bulliga och underbart vackra blommor. Mina allra första egna pioner.
Det är en speciell känsla i allt det där som man gör själv. Så är det bara.
Jag älskar den där kicken jag får av att förändra, oavsett om det gäller ett helt osminkat ansikte, måla om en vägg, gräva om en hel trädgård
eller byta kuddar i soffan. Det är det där före / efter som får igång mig. Att jag först ser något framför mig och sen få förvandla det.
I sommar kommer vi verkligen leva i vårt hem, inte ”bara” jobba med det, utan kunna luta oss tillbaka och njuta maxat mellan varven.
Och så har vi en hel del annat roligt att se framemot också, mer om det lite längre fram.
Men när jag vaknar på morgonen, drar undan gardinerna och tittar ut över trädgården, och ser pionerna.
Kicken jag känner i kroppen då, den önskar jag att jag kunde sälja på burk.
På etiketten skulle det stå:
Livsglädje.
*
Känner att jag får lite hopp när jag läser det här inlägget. Förra sommaren rev vi ut trädgården i samband med dräneringen. I fjol ägnade vi oss åt att byta panel, i år ska vi bygga altan och jag har börjat med en rabatt på baksidan. Där jag har satt vita rosor och pioner. Jag längtar så mycket efter att de ska blomma, det ser faktiskt ut som att en planta kommer att ge några enstaka pionblommor i år 🙂
Hej FINA Minna! Vill egentligen bara lämna ett avtryck för att säga hur oerhört mycket jag gillar din blogg! Nej, älskar din blogg rättare sagt! Du har en sådan genuin känsla för att uttrycka dig, förmedla känslor som glädje, tårar, kompetens, inspiration, livslust, tips om allt från ytligheter till inre jobbiga känslor, kort och gott en blandning av livet i olika skeden. Stort, varmt och innerligt TACK för det. Du är en stor förebild för mig, så att jag önskar att jag kände dig på riktigt liksom:) Vet att du är bra på att fånga stunder, stora som små, det har jag blivit bättre på mycket tack vare dig. Allt gott till dig och din (tok) söta lille son till charmör, och såklart till din stilige man:) Det minsta jag kan göra är att lämna en kommentar, ska bli bättre på det då jag följt dig länge i många år. KRAM