solstråla mig

Jag är den enda i min familj som inte har synfel, så jag kompenserar väl kanske lite.
Roade mig med att fota mig i några av mina solisar. Några har sina 10 år på nacken, eller näsan kanske, och de vilar mest i fodralet.
Men jag har givetvis inte hjärta att slänga ett endaste par, man vet aldrig när de kommer till användning.

Igår lyste solen varm och härlig hela dagen, och fast solen sken redan tidigt på morgonen när jag gick hemifrån,
valde jag medvetet att inte ta med mig ett enda par ut.
Jag riktigt ville att solen skulle sticka mig i ögonen för det var så herrans länge sen vi sågs sist. Men idag åker nåt par med,
vill varken riskera mitt eller mina medtrafikanters säkerhet. Det är läskigt vad det kan blända i en våt vägbana.