hemlängtan
en kväll på SALT
en dag i juni
Halmstad i mitt ♥
Idag har jag så sjukt stor hemlängtan. Halmstad är fortfarande hem för mig, och jag längtar så efter västkusten emellanåt.
När vi bestämde att köra The Perfect Party igen och att det bara blir en stor exklusiv fest i år, och att vi då lägger den i Halmstad,
då var det någonting som började skrapa på skorpan. Skorpan som finns på såret som gör att jag låter bli att känna efter för ofta.
Det är så skönt att känna till en plats så väl, där man vet hur allt funkar, vart man ska vända sig när det inte gör det och man behöver hjälp.
Tryggheten är ju en stor och viktig del. Och det har jag inte hittat här ännu, känner mig ofta lite vilsen här fortfarande.
Har ju absolut jättefina vänner här också, men det är så mycket mer omständigt här på nåt sätt. Svårt att vara spontan,
och jag älskar att vara spontan och bjuda in livet till vad det har att erbjuda. Här måste allt planeras på sätt och vis.
Men mest är det nog att allt det där runt omkring som jag aldrig tänkt så mycket på tidigare, vart allt finns att få tag på,
vilken tandläkare, vilken läkare, vart hittar jag det jag behöver. Sånt som jag aldrig tänkte på tidigare utan som bara ”fanns där”.
Jag ser så otroligt mycket framemot att få åka till Halmstad och vara där de dagarna. Och att få se hur jag känner om att vara hemma igen.
Träffa de nya kottarna som kommit till världen, gå på stan och säga hej till ansikten jag känner igen, njuta av våren och västkusten,
hänga H Ä R och dra lugna djupa andetag i långa stunder på en bänk i Grötvik.
Igår var det också en härlig premiär som jag var bjuden till, men som jag tyvärr inte kunde åka på, och tidigt imorse fick jag meddelanden
om vilken galet rolig kväll mina vänner haft. Önskar så att jag kunde varit där med dem, och att jag idag kunnat åka och äta brunch på
det H Ä R stället. Det är aboslut en av mina favoriter hemma på västkusten och jag kan inte räkna dagarna snabbt nog tills vi ses.
Allt det där spädde på känslorna lite extra.
Ja, som sagt, idag har jag hemlängtan. Big Time.
Nu behöver jag glass och en matiné.
15 Replies to “hemlängtan”
Comments are closed.
Ja du, Halmstad i våra hjärtan!! Jag bor i Halmstad och jobbar halvtid i Stockholm – en stad som jag älskar lika mycket som Halmstad. Tänk vilken tur jag har; att få ha kakan samtidigt som jag får äta den 😉
jag känner samma, fast ändå olika. jag är ju från stockholm och har alla mina connections här – men jag älskar livsKÄNSLAN och livsGLÄDJEN i halmstad. allt är så enkelt där, och så himla härligt! jag ser fram emot halmstadsäsongen – ett evigt bilåkande mellan sthlm-hstd över helgerna mellan april och oktober. hem till världens bästa lägenhet i nissastrand… (även fast alla mina vänner är i sthlm).
Förstår precis vad du menar…har själv bott utomlands och då märker man hur viktiga de dagliga små händelserna är…att man känner igen kassörskan på Hemköp och att man känner sig trygg med de olika instanser man behöver hjälp av eller bara det där igenkännings faktorn på folk man träffar på stan..att sånt ger en trygghet förstår man bara när man kommer ifrån det…
Dig, till exempel ser man ju inte på stan längre…:(
Ska bli kul den 12 maj!!
Vackra bilder. Halmstad är en riktigt härlig stad.
Känns igen på pricken… Efter 11 år i Stockholm säger jag fortfarande att åka hem när jag ska till Norrland. Vissa dagar vill man inget annat än att bara åka hem till enkelheten. Kram Lisa
Minna, vad fick dig att flytta till Stockholm och hur länge har du bott här? Jag tycker det här är väldigt intressant då jag är från Stockholm och min kille är från skåne. Under vårt förhållande har vi hela tiden haft ett problem, han vet inte vart han hör hemma och vart han vill bo. För två veckor sedan så lämnade han mig och åkte ner till Malmö för att samla sina tankar och försöka komma på vart han hör hemma. Jag har gått sönder och kan inte andas. Kan inte förstå vad som just hänt och vet inte hur jag ska hålla ihop min själ och mitt hjärta, jag älskar honom så mycket! Han har bott i Stockholm i 14 år , men kan fortfanande inte känna sig hemma. Är det så att längtan hem blir så stor?
Hanna – Ja så är det ju, har bott i Halmstad största delen i mitt liv så att det är ju inte så konstigt att det känns som hemma. Lyxigt att kunna köra 50/50 OCH att trivas med det, låter som att du hittat ditt recept på att njuta av livet på bästa sätt!
Träningsglädje – Ja det är ju precis det, den där känslan. Jag får inte till det här, absolut i korta stunder men inte i sin helhet som jag vill ha det. Får väl också börja tura igen, men det var så förbaskat mycket bilåkande i höstas att jag inte ens orkar tänka på det just nu 🙂
Flisan – åh sötpropp, vi ses ju snart, tänk att det bara är 2 månader kvar 🙂
Och det är exakt så som du säger, det är vardagen som bara ska funka och inte att allt ska kännas som ett projekt varje gång. Det är så utmattande… Men det ska bli så roligt att komma till Halmstad i Maj och få njuta av våren där, tjohoo längtar redan!
Kram!
Tess – Ja det är en liten pärla!
Lisa – haha ja så är det… Vissa dagar kommer den där hemlängtan så mycket, tur jag ska åka ner om 2 månader och få hänga runt lite 🙂
Kramar!
Susanne – Vi flyttade för att min man blev headhuntad för ett nytt jobb, det var det som allt började med. Allt gick väldigt snabbt och hastigt, det har varit ett tufft första år med många flyttar. Jag har bott i Stockholm i 4 år för drygt 10 år sen, så jag känner ändå till staden någorlunda. Då flyttade jag hem, för att summera det, allt var så omständigt i Stockholm. ALLT tar sån tid. Jag tröttnade på det och flyttade tillbaka till Halmstad. När vi kom upp denna gången trodde jag nog att det skulle vara annorlunda, men jag vet inte om det är det. Det finner så lite ”äkta kvalité” här, livskvalitén och livsglädjen infinner sig inte hos mig som den gör hemma.
Jag har en vän som har en tjej som flyttat till stockholm till sin kille och bott här nu i 5 år, hon trivs inte heller och längtar hem ofta. Det är nog så att om inte känner sig hemma så kan man inte rota sig.
Kan du tänka dig att flytta till Skåne? Har du provat att bo där?
Styrkekramar till dig!
Tack för de kramarna, känns som jag behöver dem mer än någonsin. Jag får rysningar när jag läser det du skriver och kan inte förklara hur dina ord och känslor passar in på killen. Jag skulle absolut kunna tänka mig bo i Skåne, älskar den delen utav Sverige. Jag har två av mina bästa vänner i den delen, så jag hänger där ganska mycket på somrarna. Även jag tycker att livskvalitén är annorlunda där och att allt är spontanare och enklare än här. Vi har pratat om att flytta ner, men i slutet av förra sommaren gjorde han samma sak och då kände jag bara att jag inte vågar lämna min trygghet, familj och det jag känner till bäst för att flytta med någon som är så ostabil. För mig är trygghet allt. Sen kom han tillbaka efter bara några veckor och vi har varit lyckliga. I julas när han åkte ned va det igen lite jobbigt att åka hem till stockholm igen, men det gick över. Två månader har gått och nu är allt sprängt i luften igen och denna gången bara drog han. Det jag undrar är om han så gärna vill flytta ner och bo i Skåne, varför gör han inte det då? Varför velar han så mycket? Varför kan han inte prata med mig? Han säger att det är slut för att han behöver vara där nere utan att känna press på vilket beslut han ska ta. Han säger att han älskar mig över allt och att när han tänker på familj är jag den han tänker på, men jag fattar inte varför drar man då? Varför tar man inte bara ett beslut om vart man vill vara? Jag vet att du inte vet alla svar känns bara skönt att bolla med någon som kanske kan förstå situationen.
Tack för att du lyssna och svara. Tack för att du finns helt enkelt.
Susanne – När jag läser din text och att han varit så velig och inte kunnat bestämma sig så känns det lite som ett mönster. Som att han vill vara där du är, kör slut på sig själv eftersom han inte trivs, blir arg på sig själv och vill göra slut på allt och gör det drastiskt för att ta sig ur situtationen.
Har ni pratat sen han åkte? Kanske behöver han få veta att du är villig att flytta för att du verkligen vill att det ska vara ni, att få höra det ifrån dig. Ni kan väl prova? Hyr ut boendet i Stockholm, flytta ner och bo där och känn efter. Det är lite farligt att inte lämna ”fullt ut” men det är nog smart att känna efter om du också känner dig lite velig eftersom det varit som det varit.
Det är ju inte ”bara” att dra heller, men kanske kan du ta tjänstledigt eller hitta någon annan lösning. Det är ofta man glömmer att många runt omkring är villiga att hjälpa till stort eller smått, bara man frågar och berättar hur läget är.
Jag hoppas och önskar av hela mitt hjärta att det ordnar sig så att ni får fortsätta uppleva kärleken tillsammans. Jag håller alla tummar och tår, och den längsta kramen. Be strong Susanne, allt har sin tid.
Kram Minna
Minna, ja vi har pratat men det är jag som ringt och han har absolut svarat eller ringt upp, men varit så labil och svår att prata med. Så arg i själen på något underligt sätt. När jag säger att jag tycker att han ska pröva att bo där om det är hans önskan blir han bara arg och säger att han inte vet vad han vill eller vart han hör hemma. Vet verkligen inte vad som händer i hans, själ, huvud o kropp. När det nästan gått 2 veckor ringde han i lördags efter han varit hos några vänner, en söt liten familj, och sa att han saknar mig och tänker på mig o oss. Problemet är att han vill inte känna någon press och därför måste han vara själv och inte i vårt förhållande under denna tid. Jag vet inte ens när han kommer hem igen, kanske om 2 månader. Gör man så mot någon man älskar? Inte i min värld. Eller jag skulle aldrig göra så mot honom iallafall. Jag tycker dina råd är fantastiska, men tyvärr omöjliga om jag inte ens får chansen att prata om oss just nu. Jag vet att man ska tro på att allt har sin mening och allt har sin tid, men ibland fattar man bara inte varför allt blir så här. Varför en person man älskar med hela hjärtat vill krossa det åt en? Min situation är svår för jag har inte valt den och allt kom så plötsligt och hårt.
Jag hoppas verkligen att han hittar sin väg och att hans kärlek för mig är stark nog så han vill ta itu med oss.
Tack för dina råd och dina tankar.
Du är grym!!!